Nu var det längesen jag skrev. Var sak har sin tid heter det. Och det stämmer verkligen. På sistone har vi fokuserat på att ställa om Garantum för framtiden. Det har tagit mycket tid och kraft så bloggen har fått vila. Men nu har stunden kommit för att väcka den till liv igen. Det finns saker att försvara och saker att förklara, ståndpunkter att bemöta och ståndpunkter att förmedla.

I den här omgången är det åter dags att svara på missriktad kritik. Helst skulle man önska att det inte fanns något behov av att tillbakavisa argument som föds i kunskapsluckor och närs av missuppfattningar. Men eftersom de inte tycks försvinna av sig själva så måste vi bemöta dem. Jag hoppas alltid att det ska vara sista gången.

Det var ett tag sedan vi läste något om strukturerade produkter i dagspressen, men Dagens Industri publicerade två artiklar tidigare i veckan. I den första artikeln är ingången ganska neutral. Den handlar om att en utländsk investeringsbank siktar på att ta marknadsandelar som emittent av strukturerade produkter. Den andra artikeln är dock både en tröttsam upprepning av kritik som inte längre träffar målet och en nästintill pinsam uppvisning av kunskapsluckor hos några av landets mest anlitade och ansedda sparexperter. Det kan låta hårt, men det är inte bra för någon att direkta felaktigheter tillåts figurera som expertutlåtanden.

Här följer mina kommentarer på några citat från den andra artikeln.

”Utöver att vara svårbegripliga och ofta mycket dyra produkter har branschen även lockat till sig en del oseriösa aktörer som helt enkelt har vilselett sparare.”

Kostnader och produkternas egenskaper dyker alltid upp i dessa sammanhang. Den kritiken var mossig redan 2010 och har bara blivit ännu mer oförsvarlig sedan dess. Att den överlever är ett underbetyg till alla oss som sysslar med strukturerade produkter. Jag har skrivit utförligt om både kostnader och komplexitet tidigare. Det som tål att nämnas återigen är att transparens och tydlighet beträffande kostnader har varit riktigt bra sedan 2009 – då Branschrådet (idag SPIS) gav ut den första versionen av sina gemensamma riktlinjer för marknadsföring av strukturerade produkter – och fortsätter att förbättras.

Apropå ”oseriösa aktörer”: Givet de konsumentskyddsregler som finns idag är det strängt taget omöjligt att hamna i en situation där kunden blir vilseledd. Produktstyrningen innebär att varje placering som distribueras ska förses med målgruppskriterier rörande vilka investeringsmål, vilken risktolerans och vilken kunskap kunden ska ha för att produkten ska kunna betraktas som lämplig för vederbörande. Garantums strukturerade produkter säljs i dagsläget inte till icke-professionella kunder utan att en så kallad lämplighetsbedömning har gjorts. I den processen kartläggs kundens situation och resultatet matchas sedan mot respektive produkts målgruppskriterier för att säkerställa att rätt placering säljs till rätt kund vid rätt tillfälle. Lämplighetsbedömningen jämte rådgivarens rekommendationer och motiveringar dokumenteras noggrant. Dokumentationen följs upp och granskas. Om brister identifieras vidtas åtgärder. Granskningen resulterar också i förslag på förbättringar som kommuniceras till den enskilde rådgivaren. Observationer från granskningen används även proaktivt i utbildning av rådgivare. Det är en robust metod för att leverera kvalitet till kunden.

Och med de formella krav på kunskap, kompetens, licensiering och arbetsrutiner som kommit den senaste 10-års-perioden vågar jag påstå att ingen som inte är seriös orkar jobba med det här längre. Du måste verkligen tycka att det är fantastiskt kul och givande att hjälpa kunder med investeringar för att ens fundera på att underkasta dig den strikta regim som branschen har infört som svar på de nya regelverk som trätt i kraft.

”En kapitalskyddad aktieindexobligation innebär att du ska få tillbaka det nominella beloppet, dock minus – de ibland väldigt höga – avgifterna.”

Fel. Du får tillbaka det nominella beloppet. Punkt slut. Det här är en enkel sak att kolla upp. Om något är oseriöst i det här sammanhanget så är det faktakontrollen i artikeln.

”Finansinspektionen skrädde inte orden när myndigheten för några år sedan granskade branschen, och pekade på de skyhöga kostnaderna det ofta innebär för spararna.”

Istället för att hänvisa till något som myndigheten sa ”för några år sedan” är det väl mer intressant att rapportera om vad Finansinspektionen säger om situationen idag. Den slentrianmässiga kritiken mot produkterna som sådana finns inte där längre. Hårdare regler kring produktstyrning och tredjepartsersättningar har också drivit utvecklingen i en ny riktning.

Sedan flera år tillbaka kan Garantums kunder till exempel välja hur de vill betala för rådgivningstjänsten. I den modell vi kallar traditionell betalas rådgivningen genom provision från Garantum. I nettomodellen betalas provisionsbeloppet istället ut till kunden och rådgivningen betalas genom en avgift som dras från kundens depå. I dagsläget är traditionella depåer det klart vanligaste, men nettodepåer har snabbare tillväxt.

”Men du låser in pengarna i flera år och du hade kunnat få samma exponering och samma riskprofil till en betydligt lägre prislapp på egen hand.”

Fel igen. Kunden låser inte in pengarna i flera år. Alla våra produkter prissätts och handlas dagligen. Och alla produkter som erbjuds allmänheten listas på Stockholmsbörsen och kan när som helst – under Börsens öppettider – avyttras till marknadspris. Prisutvecklingen kan följas på Garantums hemsida eller direkt hos Nasdaq. Vår andrahandsmarknad har varit öppen varje börsdag sedan firman grundades. Förutom den dag då Lehman Brothers gick i konkurs. Men då var det å andra sidan inget som var öppet.

Och nej, du hade inte kunnat få samma exponering och samma riskprofil till en betydligt lägre prislapp. Berätta för mig hur man skulle bära sig åt för att replikera egenskaperna i det vi tillhandahåller, säg i en indexautocall eller i en kreditobligation. Tills motsatsen är bevisad kommer jag att leva i tron att det bästa är att använda sig av Garantums produkter, eftersom vår storlek, vårt nätverk och vårt kunnande leder till villkor som det är svåra eller omöjliga att nå på egen hand.

”Strukturerade produkter kommer aldrig att vara intressant för en normalsparare.”

Svårt att förhålla sig till uttalandet utan att begreppet normalsparare ges en närmare definition, men om vi leker lite med semantiken här kan vi läsa det som att strukturerade produkter alltid är intressant för sparare som letar efter något extraordinärt. Det håller jag helt med om. Strukturerade produkter med sina flexibla egenskaper och icke-linjära avkastningsprofiler erbjuder verkligen något utöver det vanliga.

”De [strukturerade produkterna] fungerar olika beroende på vilken marknadssyn du har. Det betyder att du måste ha en marknadssyn.”

Va?

”Handlar det om en mer säker placering går det att uppnå det som är syftet med en aktieindexobligation, till exempel genom en billig blandfond med önskad riskprofil eller en kombination av några fonder.”

Nej, det går inte att uppnå syftet med en aktieindexobligation genom en billig blandfond eller en kombination av några fonder. Att spara i fonder är kanon. Vi satsar stort på Garantums fondtorg. Och blandfonder kan absolut vara fantastiska. Vårt systerbolag Aktie-Ansvar har Sveriges just nu bästa blandfond: Saxxum Aktiv. Men syftet med en aktieindexobligation är att kombinera avkastningspotentialen i aktiemarknaden med en kapitalbevarande trygghet för hela placeringen. För att uppnå det behöver du en aktieindexobligation.

Det vore fantastiskt skönt att slippa skriva ytterligare ett inlägg av den här typen. Det får vara nog nu. Kritisera oss gärna. För all del, nagelfar oss, syna oss, angrip oss med allt ni har. Men gör det med utgångspunkt i kunskap om marknaden – varifrån den kommer, var den står och vart den är på väg. Så höj nivån eller håll tyst.