Till dig som är kund (eller funderar på att bli det)

Först och främst vill jag rikta ett stort tack till dig som valt att bli kund hos Garantum. Vi vet att det inte är enkelt att välja vem som ska ta hand om ens sparande och ens investeringar. Många avstår från att göra det valet. Andra väljer det som känns lättast och tryggast. Om du hade avstått valet eller valt det som kändes lättast och tryggast hade du sannolikt hamnat hos en storbank. Det behöver inte vara fel, men i dagsläget finns det bättre alternativ. Vi tror och hoppas att du som har gjort ett aktivt val beträffande din ekonomiska framtid är och förblir nöjd med det. Här följer en liten sammanställning av vad ditt val innebär.

Att du är kund hos Garantum betyder bland annat att du har en av Nordens bästa investeringsrådgivare. Vi samarbetar bara med kompetenta rådgivningsfirmor. Rådgivare som förstår hur olika investeringsformer fungerar och kan förklara dem för dig. Rådgivare som intresserar sig för kapitalmarknaderna och läser på om trender och potentiella utvecklingslinjer. Rådgivare som bryr sig om dig och din situation och anpassar sina lösningsförslag efter vad du behöver. Sannolikt är din rådgivare också en duktig säljare. Det är bra. Duktiga säljare är sådana som kloka kunder vill köpa av. Igen och igen. Läs mer om varför det är viktigt att din investeringsrådgivare är en duktig säljare här. Och om du av en eller annan anledning tappar kontakten med din rådgivare, hör av dig till Garantum så hjälper vi dig att hitta en ny.

Garantums strukturerade placeringar är mångfaldigt prisbelönta och har i snitt avkastat 7,4% per år efter alla avgifter (8,1% per år om vi bortser från courtage). Vi är idag Nordens största aktör inom strukturerade placeringar och även om det inte är något självändamål att vara störst – vi vill hellre vara bäst och vackrast – så medför storleken fördelar: alla duktiga emittentbanker och optionsmotparter vill jobba med Garantum och de vill ge oss sina bästa idéer och sina bästa priser. Det har positiv betydelse för kvaliteten och villkoren i placeringarna. Så ambitionen är att avkasta ännu bättre än 7,4% per år i framtiden.

På fondsidan är vi fortfarande relativt små, men vi växer stadigt och har nu skapat ett fondtorg med kvalitet över hela linjen. Vi håller tät dialog med fondbolagen och deras förvaltare för att ständigt ha färskt underlag för utvärdering. Det är enkelt att starta månadssparande i enskilda fonder eller i någon av våra fondportföljer. Vill du handla fonder själv på nätet är det bara att logga in på din depå med BankID och köpa eller sälja efter behov. Önskar du hjälp med fondvalen erbjuder vi också aktivt förvaltade mandat i ett par olika riskklasser.

För dig som vill ha en grön spets i ditt sparande finns nu både strukturerade placeringar, fonder och förvaltningsmandat med hållbarhetsprägel. Läs mer om vårt hållbarhetsarbete här.

Kostnaderna för de produkter och tjänster Garantum erbjuder redovisas tydligt på flera sätt: i marknadsföringsmaterialet för respektive produkt eller tjänst, i dokumentationen du får av din rådgivare och – vilket är nytt från och med nu – i en årlig kostnadssammanställning från ditt depåinstitut. Du kan välja att betala rådgivningen på två olika sätt: antingen genom att rådgivningsfirman får provision från Garantum (traditionell modell) eller genom att betala rådgivningsavgift (nettomodell). Vilken modell som passar dig bäst beror bland annat på vilka produkter och tjänster du köper samt hur ditt handelsmönster ser ut.

De senaste åren har fintech, dvs firmor som erbjuder finansiella tjänster med hjälp av modern teknik, blivit vida omtalat. Även om Garantum hittills inte har valt att införa precis allt beträffande algoritmer, artificiell intelligens och annat tror vi starkt på att ta tekniken till hjälp. I det arbetet är vår utgångspunkt vad kunderna och deras rådgivare behöver och efterfrågar.

Av allt gott som skulle kunna inträffa denna sommar – som att vädret blir soligt och varmt, att aktiemarknaden tuffar på uppåt eller att Sverige tar VM-guld i fotboll – så är det viktigaste för oss ändå att du som kund är nöjd med din upplevelse av Garantum. Om det finns saker vi kan bli bättre på så vill vi gärna veta. Tveka inte att höra av dig till oss. Hos oss finns det alltid någon som lyssnar.

Vi önskar alla våra kunder (och alla er som funderar på att bli det) en riktigt skön sommar!

Grönt ljus för hållbarhet

Hörde nyligen någon säga att grönt är det nya svarta i finansbranschen. Det ligger en hel del i det. Väldigt mycket talar för att nästa megatrend inom investeringar är hållbarhet. Somliga skulle kanske säga att så redan är fallet, men det vi sett hittills är förmodligen bara början på något som snart kommer att genomsyra precis allt vi gör. Men vad menas egentligen med hållbarhet och varför ska vi som arbetar med sparprodukter, investeringsrådgivning och kapitalförvaltning bry oss om det?

Investeringar med hänsyn till hållbarhet har en lång historia. Redan på 1700-talet uppmanade kväkare och metodister sina medlemmar att inte satsa pengar i bolag vars produkter kunde skada andra människor. Det handlade då särskilt om företag som torgförde alkohol, tobak, vapen och hasardspel.

Under 1900-talets andra hälft blev denna typ av Socially responsible investing (SRI) allt populärare och precis som tidigare byggde strategin på negativ screening, det vill säga att man uteslöt vissa bolag ur sin portfölj. Det var allt från privatpersoner som bojkottade bolag som verkade i apartheidregimens Sydafrika till fackföreningar som plockade bort bolag vars fokus på god arbetsmiljö var svagt.

På 80- och 90-talen bredde miljörörelsen ut sig över den industriella världen och med den kom en ny medvetenhet om företagens ansvar för en hållbar utveckling. Perspektivet för ansvarsfulla investeringar breddades och med tiden lanserades en ny förkortning som fångade upp fler aspekter av hållbarhet och etik: ESG (Environmental, Social and Governance).

Under 2000-talet har negativ screening kompletterats med aktiva investeringar i bolag som engagerar sig för social rättvisa och ren miljö. Det senaste modebegreppet är impact investing vilket innebär att investera med avsikt att skapa mätbar positiv effekt på samhälle och miljö.

Fram till helt nyligen har det funnits två huvudsakliga argument till varför vi bör investera hållbart. Det första kan vi kalla det ortodoxa argumentet. Det går ut på att det enda rätta måste vara att styra kapitalet mot sådant som inte alls – eller åtminstone i mindre mån – bryter ned samhället och jorden vi bor på. Här spelar avkastningspotential en underordnad roll. Fokus är på den rent moraliska aspekten.

Det andra argumentet kan vi kalla det opportunistiska. Opportunisten ser inte hållbarhet som ett självändamål utan som ett sätt att på längre sikt både sänka risken och öka avkastningspotentialen.

På sistone har vi fått ett tredje skäl: politiskt tryck med vidhängande tvingande reglering. På sätt och vis förstärker detta både det ortodoxa och det opportunistiska argumentet. De ortodoxa upplever politiskt stöd för sitt synsätt om vad som är moraliskt riktigt och opportunisterna får vatten på sin kvarn eftersom bolag som undlåter att prioritera hållbarhetsfrågor kommer att drabbas hårdare av regleringar och sanktioner.

Finansbranschen påverkas dock inte bara indirekt genom att potentiella investeringsobjekt regleras. Vi kan även räkna med striktare regler på vår egen spelplan. Den 8 mars i år presenterade EU-kommissionen sin handlingsplan för ett finansiellt system som stödjer EU:s agenda för hållbar utveckling. I planen sägs det bland annat att slutkundens inställning till hållbarhet bör bli en del av lämplighetsbedömningen vid investeringsrådgivning. I planen ingår också att kommissionen ska lägga fram ett lagstiftningsförslag för att klargöra institutionella investerares och kapitalförvaltares skyldigheter i förhållande till hållbarhet. Förslaget syftar till att uttryckligen kräva att institutionella investerare och kapitalförvaltare integrerar hållbarhet i beslutsprocessen för investeringar och ökar insynen mot slutkunder om hur de integrerar hållbarhetsfaktorer i sina investeringsbeslut. Ord och inga visor.

Hur förhåller sig Garantum till detta? Som de ortodoxa opportunister vi är har vi förstås redan kommit igång. Vi sjösatte för en tid sedan Projekt Grönt ljus som syftar till att ta fram en grön produktkategori som går att försvara och motivera både hållbarhetsmässigt och affärsmässigt. Vi erkänner villigt att vi i dagsläget knappast kan sägas vara annat än noviser på hållbarhetsområdet. Men vi erkänner lika villigt att vår ambition och vår kapacitet snabbt kan ta oss långt fram på området. Vår systerorganisation Aktie-Ansvar har en lång tradition av hållbarhetstänkande och har den senaste tiden flyttat fram sina positioner ytterligare. Det finns således redan mycket kunskap och kompetens i koncernen.

Strukturerade placeringar är flexibla och ger oss goda möjligheter att utforma rätt placering vid rätt tillfälle även med striktast tänkbara hållbarhetsförtecken. Vi har sett hur verktygslådan bara under det senaste året har fyllts på med hållbara alternativ. Flera banker har nu lanserat gröna obligationsprogram där pengarna som kommer in är öronmärkta för utlåning till hållbara projekt. Indexkonstruktörerna överträffar varandra i att erbjuda varierad, hållbar exponering på ett effektivt sätt. Fram till nu har institutionella investerare kunnat välja mellan att investera i en grön obligation med lägre ränta än en traditionell obligation eller köpa en ETF med hållbarhetsprofil. Nu kan Garantum erbjuda gröna obligationer med samma ränta som en traditionell och exponering mot valfri underliggande tillgång. Därtill kan vi välja vilken avkastningsprofil vi vill ha: linjär, exponentiell, digital – allt går!

Hittills har Garantum bara erbjudit de gröna strukturerade placeringarna till våra institutionella investerare, men nu tar vi steget att göra konceptet tillgängligt för alla. Vår första publika strukturerade placering i Projekt Grönt ljus blir en autocall. Och den kommer redan i maj. Håll utkik!

Strukturerade placeringar må vara en relativt ny företeelse här i världen, men det har redan nu blivit ohållbart att inte erkänna och omfamna de möjligheter som sparformen ger. Och idag finns det skäl att tro att strukturerade placeringar kan bli en hörnsten i varje hållbar investeringsportfölj.

Garantums bakgrundsfärg har alltid varit svart. Men i enlighet med devisen Rätt placering vid rätt tillfälle får vi härifrån och framåt säga: Garantum – nu även i grönt!

Rätt placering vid rätt tillfälle

För många år sedan valde Garantum ”Rätt placering vid rätt tillfälle” som ledord för verksamheten. Kanske har du någon gång undrat vad vi menar med det eller funderat på vad Garantum gör för att leva upp till denna tämligen förpliktigande devis.

De flesta tänker kanske att det först och främst är ett uttryck för en ambition att ”tajma” marknaden. Och det är klart att vi gör allt vi kan för att hitta de börser, branscher, bolag och tillgångsslag som har framtiden för sig och kan ge god riskjusterad avkastning. Men att verkligen ”tajma” marknaden är svårt, för att inte säga omöjligt. I princip kräver det kunskap om eller kontroll över framtiden och inget av det besitter vi. Åtminstone inte i större utsträckning än någon annan.

Men det finns flera aspekter av ”Rätt placering vid rätt tillfälle” som är kopplade till sådant vi faktiskt vet och faktiskt kontrollerar i arbetet med att utforma investeringsalternativ som ska passa just dig, just nu. Bland annat följande:

Att Garantum i produktutveckling och produktgodkännande använder den erfarenhet och kunskap som byggts upp under årens lopp. Det låter kanske enkelt, men är nog så viktigt. När vi ger oss i kast med att ta fram produkter, granska alternativ, räkna på utfall och resonera kring varianter så finns långt över 100 års erfarenhet av strukturerade placeringar representerad i diskussionen. Alla runt bordet har lyckats och misslyckats, gjort rätt och gjort fel, varit kloka ibland, naiva ibland; stundom varit försiktiga, stundom haft övertro på sig själva; alla har upplevt den fantastiska kraften i kollektiv intelligens och alla har någon gång fastnat i grupptänkande; alla har kläckt briljanta idéer, men alla har också fallit offer för kognitiva tillkortakommanden. Sammantaget finns det mycket värdefull kunskap och erfarenhet att bygga på. Det är lättare att känna igen något bra när du har sett det förut och det är lättare att undvika misstag när du redan haft förmånen att göra dem och dra lärdom av det inträffade. Sådan lärdom hjälper oss varje dag i arbetet med att skapa rätt placering vid rätt tillfälle.

Att vi erbjuder bredd och variation. Detta är viktigt av två skäl: 1) rätt placering vid rätt tillfälle har olika betydelse för olika investerare eftersom behoven skiljer sig åt och 2) alla investerare är betjänta av möjligheten att diversifiera eftersom all långsiktigt framgångsrik investering bygger på riskspridning. Med en nyansrik produktpalett kan de riskbenägna få sitt, de försiktiga få sitt och alla får möjligheten att komponera en finkalibrerad helhet.

Att vi genom vårt upphandlingsförfarande driver fram marknadens bästa villkor för placeringarna. Det här är en nyckelfråga. För att leva upp till beskrivningen rätt placering vid rätt tillfälle måste villkoren vara vassa. Vi är Nordens största leverantör av strukturerade placeringar och har det bredaste nätverket bland emittentbankerna. Av det skälet är vi klart bäst positionerade att mejsla fram lägsta pris på placeringens olika beståndsdelar. Det är i princip alltid någon bank som är beredd att betala lite mer för inlåning och en annan bank som för stunden kan erbjuda bättre priser på optionsdelarna. Genom att konkurrensutsätta bankerna och ta in priser från flera motparter pressar Garantum fram större avkastningsmöjligheter i placeringarna.

Att vi enbart tillhandahåller placeringarna via Nordens främsta investeringsrådgivare. Strukturerade placeringar ger en nästintill oslagbar möjlighet att anpassa placeringens egenskaper till de önskemål som finns. För att säkerställa överensstämmelse mellan kundens behov och placeringens egenskaper görs i princip alltid en fullständig lämplighetsbedömning i samband med att Garantums strukturerade placeringar erbjuds. Det innebär att en certifierad investeringsrådgivare kartlägger kundens risktolerans, riskaptit, marknadstro ekonomisk situation och investeringsmål i syfte att avgöra vilka finansiella instrument som är rätt placering vid just detta tillfälle för just denna kund. (Självklart sedan länge är att detta sker med full kostnadstransparens.) Och om en kund tillsammans med sin rådgivare inte finner något passande i vårt publika utbud går det alltid bra att inkomma med en förfrågan så skräddarsyr vi förslag utifrån de specifika krav som finns. Hos oss får inget stå i vägen för jakten på rätt placering vid rätt tillfälle.

Nu kvarstår frågan hur väl Garantum har lyckats i sin strävan att hitta rätt placering vid rätt tillfälle. Det finns förmodligen fler än ett sätt att besvara den frågan. Vi skulle kunna lyfta fram att vi har tiotusentals nöjda och återkommande kunder i Sverige, Finland och Norge. Vi skulle också kunna luta oss mot alla de priser och utmärkelser vi har fått från branschorganisationer genom åren. Men kanske är det mest relevanta måttet på framgång i detta avseende vilken avkastning som faktiskt genererats.

Garantums strukturerade placeringar har konsekvent avkastat bra. Hittills har drygt 800 av de placeringar som erbjudits den svenska allmänheten gått till förfall. Genomsnittlig årlig avkastning för dessa har varit 8,1%. Till rimlig risk. Detta faktum talar för sig själv. Och tystar den klentrogne.

Hur ser det då ut framåt? Jo, vi samlar på oss ytterligare kunskap och erfarenheter; vi får bättre möjligheter att erbjuda bredd och variation i takt med att fler marknader öppnar upp och bankernas trading-kapacitet byggs ut; vår förmåga att handla upp och driva fram bättre villkor utvecklas och kvaliteten i rådgivning blir – i kraft av kompetenshöjning och teknisk utveckling – ständigt bättre. Mot den bakgrunden räknar vi med att i ännu större utsträckning kunna erbjuda investerare rätt placering vid rätt tillfälle.

Första intrycket av livet under MiFID II och PRIIPs

3 januari 2018. Det var svårt att märka skillnaden. På ytan var allt sig likt. Tåg och bussar gick som vanligt. Stadens butiker öppnade på utsatt tid. Och som så många gånger förr spelade klockorna i Klara kyrka ”Din klara sol går åter opp”. Likafullt var förändringen ett faktum. Det gamla var förgånget och något nytt hade kommit.

PRIIPs och MiFID II har trätt i kraft. Efter år av förberedelser får branschen nu pröva sina vingar i den nya världen. Som väntat är klimatet så här i stigningsfasen flygbart men något turbulent. Två intryck dominerar: förvirring och förhoppning.

Förvirringen beror främst på att olika aktörer har olika tolkningar av regelverket vilket resulterat i olika lösningar. Det borde vara övergående. Framtiden kommer att utvisa vad som är kommersiellt och juridiskt gångbart.

Förhoppningen grundar sig på ett par saker: att det finns goda ansatser i regelverket som med tiden kan stärka branschen samt att vi nu kanske får en liten paus från omstörtande lagstiftning och kan börja fokusera på affären igen.

Här följer några ytterligare intryck från den senaste månaden:

KID. KID:en framstår just nu som något av det mest kontraproduktiva som skapats. Redan under hösten fanns det aningar om att det nya informationsbladet skulle bli årets minst attraktiva litterära nyhet. Kombinationen torftig utformning och svårtillgängligt innehåll ansågs föga inbjudande. Och hittills får man nog tillstå att farhågorna från i höstas åtminstone delvis besannats. Det som skulle bli nyckeln till en utjämnad spelplan för alla sparprodukter har hittills visat sig vara allt annat än just det. Jämförbarheten är helt frånvarande. Producenterna är inte överens om hur olika saker ska uttryckas och identiska produkter kan därför beskrivas olika beroende på vem emittenten är. För en slutkund är det i dagsläget mycket svårt att se att KID:en skulle underlätta ett klokt investeringsbeslut. Men det kan förstås bli bättre och vi får göra gemensam sak med producenterna för att komma närmare den ursprungliga målsättningen med KID:en, nämligen att främja transparens och jämförbarhet.

Tredjepartsersättningar, proportionalitet och intressekonflikter. Det här ska bli väldigt intressant att följa. Det finns ju egentligen inget negativt med att vi blir ännu tydligare med vilka intressekonflikter som föreligger och hur de hanteras. Transparens bygger förtroende och förtroende är precis vad finansbranschen behöver. Problemet med just dessa bestämmelser – vilket jag tidigare tagit upp i denna blogg – är att de riskerar att snedvrida konkurrensen till förmån för bolag som kontrollerar hela värdekedjan. Vi som valt att verka i en desintegrerad värdekedja och ser arbetsdelning och specialisering som en väg till framgång skulle kunna missgynnas. Det vore olyckligt för alla de kunder som letat sig bort från monolit-aktörerna och tycker sig ha funnit både bättre produkter och bättre service hos de mindre spelarna.

Proportionaliteten är en fascinerande aspekt i sammanhanget. I Sverige finns det en oro över att proportionalitetskravet i själva verket är en prisreglering. Det finns skäl att anta att den oron är obefogad. Regelverkets syfte är konsumentskydd och prisreglering är inte ett bra sätt att skydda konsumenter. Det bästa för konsumenten är vital konkurrens och att prisbildning sker med marknadskrafternas hjälp. Om vi glömt bort detta viktiga faktum så har vi haft det lite för bra lite för länge.

En positiv konsekvens av de nya reglerna är ändock att vissa distributörer nu helt väljer bort tredjepartsersättningar och istället erbjuder nettolösningar. Det är bra. Då får kunden möjlighet att välja. För vissa kommer nettomodellen att vara mer lämplig; andra kommer även fortsättningsvis att föredra den traditionella modellen.

Frågan är hur mycket som är skäligt att ta i engångsersättning från tredje part för investeringsrådgivning. Ingen kan med säkerhet veta. Men om en nätmäklare kan ta emot långt över en procent per år för att tillgängliggöra en fond via sin hemsida så borde två procent som engångsersättning för kvalificerad rådgivning utifrån ett brett utbud av finansiella instrument jämte uppföljning av densamma inte vara oproportionerligt. Ser med spänning fram emot att bevittna tillämpningen av regelverket på detta område.

Produktstyrning. Här finns en i grunden väldigt klok tanke. Målsättning är rätt placering vid rätt tillfälle till rätt kund. Ett motto som Garantum gärna skriver under på. Alla förutsättningar finns för att denna del av regelverket ska hjälpa hela branschen på traven. Men då måste branschen lyckas enas om vad som är vad. Risken finns att målgruppsbestämning annars reduceras till ett konkurrensmedel där de mest liberala tolkningarna ges företräde framför det striktare.

För strukturerade placeringar verkar det som att detta faller på plats relativt fort. Det märks att de som sysslat med strukturerade placeringar har en vana att tänka i dessa banor. Detta eftersom vi redan haft liknande krav på oss i ett antal år. Fondbolagen är fler och spretigare, men även där kan vi nog räkna med en harmonisering relativt snabbt.

Sammanfattningsvis är intrycket att det här nya regelverket behöver tid att sätta sig, men att det efterhand kan bli väldigt bra. Och alldeles oavsett det kommer tåg och bussar gå som vanligt. Stadens butiker kommer att öppna på utsatt tid. Och som så många gånger förr kommer klockorna i Klara kyrka att spela ”Din klara sol går åter opp/Jag tackar dig, min Gud./Med kraft och mod och nyfött hopp/jag höjer glädjens ljud.”.

 

Rådgivning vs Försäljning

Kritik kan komma i många olika former. Somt faller i god jord och växer upp och bär frukt, somt faller på hälleberget. Till den förra sorten hör sådant som är befogat, förståeligt och som hjälper mottagaren att utvecklas. Den sorten ska vi vara tacksamma över. Den senare är tämligen meningslös. Men icke desto mindre vanligt förekommande. Låt oss titta på ett exempel.

De senaste åren har finansbranschen skuldbelagts för att vi kallar investeringsrådgivning för investeringsrådgivning. Kritikerna hävdar att investeringsrådgivning ofta inte alls är investeringsrådgivning utan försäljning. Och att i princip alla aktörer i branschen försöker dölja det faktum att det rör sig om försäljning genom att kalla verksamheten för investeringsrådgivning. De grundläggande hypoteserna i resonemanget förefaller vara att försäljning är fult och rådgivning fint; att den som kallar sig investeringsrådgivare gör det enkom för att framstå som mer pålitlig och slippa skylta med att han eller hon är säljare samt att bra produkter säljer sig själva och mindre bra produkter kräver försäljning.

För att testa dessa hypoteser behöver vi ställa oss tre frågor: 1) ”Är försäljning fult?”, 2) ”Vem kan och bör kalla sig investeringsrådgivare?” och 3) ”Är försäljning ett tecken på att produkten är mindre bra?”.

Är försäljning fult? Svaret är: ”Nej.” All kommersiell verksamhet bygger på försäljning. Försäljning skapar arbetstillfällen, genererar skatteintäkter till det allmänna, hjälper kunder att få det de behöver och är således en helt fantastiskt företeelse. Tack gode Gud för försäljning! Och nu talar vi om riktig försäljning. Sådan som ger nöjda, återkommande kunder – det vill säga den enda typ av försäljning som överlever i näringslivet på lång sikt.

(Sen finns det förstås försäljning som inte är bra. Det är inte försäljning. Det är bondfångeri. Det skapar ingen kundnytta. För sådant finns inget försvar. Och det brukar faktiskt försvinna ungefär lika snabbt som det kom.)

Vem kan och bör kalla sig investeringsrådgivare? Svaret är: ”Den som sysslar med investeringsrådgivning.” Och vad är då investeringsrådgivning? Enligt EU-direktivet MiFID, som trädde i kraft den 1 november 2007, innebär investeringsrådgivning ”tillhandahållande av personliga rekommendationer till en kund, på dennes begäran eller på värdepappersföretagets initiativ, ifråga om en eller flera transaktioner som avser finansiella instrument”. I rättspraxis är det huvudsakligen kundens upplevelse som styr och därför är det i princip omöjligt att tala med en kund om ett enskilt värdepapper utan att det blir fråga om investeringsrådgivning. Och det är bra att det är så, eftersom tjänsten investeringsrådgivning medför en skyldighet att genomföra en så kallad lämplighetsbedömning, det vill säga upprätta en skriftlig redogörelse för varför de rekommenderade investeringarna är lämpliga för den aktuella kunden.

Den som ger personliga rekommendationer till kunder avseende sparprodukter och dokumenterar lämpligheten i dessa råd sysslar alltså i juridisk mening med investeringsrådgivning. Den som uppträder i den rollen kan och bör följaktligen kallas investeringsrådgivare.

Är försäljning ett tecken på att produkten är mindre bra? Svaret är: ”Nej”. Inställningen att rådgivningstjänsten skulle vara mindre bra eftersom kunderna inte själva köar utanför porten utan måste sökas upp och övertygas om att köpa är egentligen ganska provocerande. Alla som har gått en marknadsföringskurs under andra halvan av 1900-talet eller senare har lärt sig att inte ens en bra produkt säljer sig själv. Förvisso finns det produkter, exempelvis båtar, bilar och hus, som engagerar konsumenter och kan få dem att sitta i timmar framför datorn sökandes, jämförandes och längtandes. Men likafullt krävs försäljning för att få till affärer.

Och för de flesta produkter är engagemangsgraden mycket låg. Detta gäller till exempel pensionssparande och investeringar, vilket har konstaterats gång på gång, bland annat i Anders Parments utredning om konsekvenserna av provisionsförbud (av okänd anledning offentliggjordes utredningen aldrig, men en kort sammanfattning återfinns här) och av Finansinspektionen själva i generaldirektörens inledningsanförande på Konsumentskyddsdagen 2016 (se här, spola fram till 7:17).

Investeringsrådgivning skiljer sig alltså inte från någon annan tjänst. Den måste säljas för att konsumeras.

För att summera: ingen av de prövade hypoteserna höll och kritiken faller platt. Försäljning är bra, investeringsrådgivning kallas investeringsrådgivning för att det är investeringsrådgivning och även bra produkter behöver säljas. Och just investeringsrådgivning är en så viktig tjänst med så låg engagemangsgrad att det är avgörande för kundnyttan att investeringsrådgivare också är duktiga säljare. En duktig säljare är den som kloka kunder vill köpa av. Igen och igen.