Avkastning – fantastiska fyran

Häromveckan läste jag i en kvällstidning att en konsumentvägledare sagt följande om strukturerade produkter: ”Det är i princip nästan alltid dåligt. De är alldeles för dyra och man förlorar väldigt mycket.”

 

”Det är märkligt det där”

 

Personen var namngiven så jag ringde upp och frågade vad som egentligen menades med påståendet. Svaret jag fick var: ”det är vad vi hör”. Därefter fick jag uppmaningen att skicka in uppgifter som kunde ge en annan bild av verkligheten. Jag gjorde det. Men har inte fått någon återkoppling. Det är märkligt det där. Många människor verkar villiga att uttrycka sina åsikter vitt och brett så länge omgivningen håller med, men när de blir utmanade och ifrågasatta så drar de sig undan.

Nåväl, frågan är inte om strukturerade produkter kan ge god avkastning. Den är avgjord sedan länge. Frågan är varför någon över huvud taget fortsätter att lyssna på dem som hävdar motsatsen. De har fel. Se här.

 

”Plus 16%, alltså. I snitt.”

 

Vid senaste årsskiftet var genomsnittlig avkastning efter samtliga kostnader på Garantums förfallna publika placeringar 16%. Plus 16%, alltså. I snitt. Över 70% av produkterna gav positiv avkastning. I 8% av fallen fick investeraren pengarna tillbaka och endast i två fall av tio medförde en investering i en av dessa produkter kapitalförlust. Det här är bra statistik och det är väldigt, väldigt långt ifrån ”nästan alltid dåligt”.

Produkterna har olika löptid så det är förstås också intressant att se vad de givit per år och svaret är 7,1% i effektiv årsavkastning. Återigen efter alla kostnader.

Lite kul är det också att zooma in på produkttypen autocall som varit väldigt populär sedan finanskrisens dagar. Genomsnittlig effektiv årsavkastning på de 262 st som hade förfallit fram till årsskiftet var 13%. Mer än 90% har givit positiv avkastning. Tummen upp!

 

”Numret är 0708-19 27 25”

 

Jag säger inte att strukturerade produkter är otadliga.

Jag säger inte att allt annat är dåligt.

Jag säger inte att vi nöjer oss nu.

Jag säger att vissa vanligt förekommande beskrivningar av strukturerade produkter inte har täckning i verkligheten.

Jag säger att strukturerade produkter är ett modernt och bra komplement till traditionella placeringar.

Och jag säger att vi vill bli ännu bättre. Ha ännu högre andel produkter med positiv avkastning. Nå ännu högre avkastningsnivåer.

Med det har vi tagit oss igenom hela den fantastiska fyran från komplexitet via kostnader och risk till avkastning. Jag skulle helst lämna det upp till var och en att dra lärdomar från detta, men om det nu fortfarande är någon som vill ge strukturerade produkter betyget ”i princip nästan alltid dåligt” – ring mig. Någon av oss är faktaresistent och vi måste reda ut vem. Numret är 0708-19 27 25.

Risk – fantastiska fyran

I vår serie om de vanligaste bedömningsgrunderna för sparprodukter – Den fantastiska fyran – har turen nu kommit till risk. Vad är risk? Hur påverkas våra beslut av vår riskuppfattning? Hur kan risker hanteras? Den typen av frågor är högst relevanta när det gäller vårt sparande och våra investeringar.

 

”Vad är risk?”

 

Risk kan – lite förenklat – beskrivas som sannolikheten för negativa utfall. Få saker – om ens några – i vår värld är garanterade. Inget är helt riskfritt. Det som skiljer är sannolikheten för att det ska sluta si eller så. En trygg placering utmärks av låg sannolikhet för förlust; en spekulativ placering bär med sig hög sannolikhet för förlust. Inga konstigheter. Men hur mäts risk och hur kan vi jämföra olika produkter med varandra? Både fonder och strukturerade produkter prickas numera in på en sjugradig skala baserad på volatilitet. Det är bra, men det finns fortfarande utrymme att öka jämförbarheten mellan olika produkttyper. Förmodligen bidrar KID:arna som kommer nästa år till att jämna ut spelplanen ytterligare och möjliggöra ännu bättre jämförelser och genomlysning av riskerna. Det gynnar alla.

 

”Gillar du risk så har vi något för dig. Gillar du trygghet så har vi något för dig.”

 

Strukturerade produkter har i vissa sammanhang kallats ”mycket riskfyllda”. Om det beror på okunskap eller illvilja ska vi låta vara osagt, men ett är säkert: för alla som bemödat sig med att läsa på lite om strukturerade produkter framstår en sådan utsaga som felaktig eller åtminstone skev. Det finns strukturerade produkter som är ”mycket riskfyllda”: marknadswarranter är ofta starka 7:or på riskskalan, vissa typer av autocall kan också hamna i högsta riskkategorin, liksom offensiva kreditobligationer. Men en stor andel av produkterna är 1:or eller 3:or: till exempel kapitalskyddade produkter och defensiva kreditobligationer. Sen har vi ett antal 4:or, 5:or och 6:or också. Att säga att strukturerade produkter är ”mycket riskfyllda” är alltså lika sant som att säga att de är ”mycket trygga” eller ”lagom trygga”. Strukturerade produkter är ett samlingsnamn för en bred palett av sparprodukter med oöverträffad förmåga att skräddarsys till kundens behov. Gillar du risk så har vi något för dig. Gillar du trygghet så har vi något för dig. Är du blandfondssvensk och föredrar lagom så har vi något för dig.

 

”Har vi svårt att bestämma oss?”

 

Nu kan man ju undra varför vi har så många olika varianter ute till försäljning vid varje givet tillfälle. Har vi svårt att bestämma oss? Vet vi inte riktigt vad vi vill? Är vi för kreativa? Svaret är enkelt: det bästa sättet att hantera risk i investeringssammanhang är diversifiering. Därför består varje emission från Garantum av flera produkter som erbjuder investerare möjligheten att sprida riskerna på många olika sätt. Att vara fundmentalist kanske inte är påbjudet i så många avseenden, men just när det gäller diversifiering bör investerare inta just en så obeveklig ställning att den kan liknas vid fundamentalism.

 

Riskbegreppet är helt centralt i finansbranschen och det har stötts och blötts av såväl akademiker som praktiker i alla tider. Risk utgör dock bara den ena sidan av investeringsmyntet och den är oupplösligt förknippad med myntets andra sida, nämligen avkastningen – eller rättare sagt avkastningspotentialen. Om det handlar nästa bloggpost.