1472 sidor

I fredags dök den så äntligen upp – Lagrådsremissen gällande MiFID II och MiFIR.  Kanske är det att gå för långt att säga att den var efterlängtad. Men den har åtminstone varit emotsedd för sin potential att kasta ljus över vägen framåt. Med sina 1 472 sidor inger dokumentet respekt, men det inbjuder inte nödvändigtvis till läsning från pärm till pärm. Varje bladvändning avtäcker bara ännu ett bildlöst, bokstavsinvaderat ark. Men, likafullt, skönt att den är här (och att det finns nitiska jurister som med ändlöst tålamod och inte utan visst nöje plöjer varje stycke).

Att döma av initiala reaktioner bjöd inte innehållet på några stora överraskningar. Överlag lyder formuleringarna ungefär som förväntat. Många ändringar är av bagatellartad karaktär (till exempel att alla ”skall” i den befintliga lagtexten byts mot ”ska”), men förslaget i sin helhet kommer att ställa nya krav på och tvinga fram nya arbetssätt för branschen. Vi ska spara lite på analysen av hur det kommer att slå och vilka konsekvenserna i slutändan blir. Det ämnet får vi anledning att återkomma till under året.

Under 2000-talet har finansbranschen träffats av en strid ström av ny lagstifning. Jobbigt, krångligt, långt ifrån perfekt, men inte sällan befogat. I många sammanhang har vi som aktörer i branschen lyft de negativa effekterna av regelbördan. Det ska vi fortsätta göra. Vi är väl positionerade för att upptäcka konsekvenser av specifika bestämmelser som lagstiftare och myndigheter inte haft möjlighet att förutse. Men det är också nyttigt för oss att fundera över det positiva. Och gynnsamma effekter av lagstifning är inte svåra att hitta. De senaste 10-15 åren har regleringar drivit rådgivningsmarknaden mot en högre grad av professionalism. Längs hela kedjan från leverantörer till distributörer har vi tvingats tänka i nya banor, ta nya hänsyn och närma oss kända problem på nya sätt. Utmanande och utvecklande. Och det har inte varit någon nackdel att lagen tydligt har styrt oss att arbeta på ett sätt som bygger förtroende. I en perfekt värld skulle marknaden förstås klara sig med enbart självreglering. Men finansbranschen – liksom alla branscher – sysselsätter människor och människan är inte perfekt. Vi har nytta av lagen som en vägvisande ledstång (och ibland som en tillrättavisande käpp) i vår strävan mot att på alla områden etablera och bevara en långsiktigt hållbar ordning.

Förhoppningen nu är dock att vi ska få en utdragen paus från ständig anpassning till nya regelverk, och att vi framöver kan rikta huvuddelen av vårt fokus på att utveckla affärsmodeller och erbjudanden för att möta framtidens efterfrågan. Givetvis får vi, liksom vid införandet av MiFID I, vänta oss att nyanserna i de nya delarna av regelverket framträder först efter att det stötts och blötts i verkligheten under en period. Men det går an att tillåta sig ett uns hoppfullhet om att branschens nya regelbok nu i allt väsentligt är på plats.

För dig som ännu inte läst lagrådsremissen och blivit väldigt nyfiken går den att finna i sin helhet här. Om tiden inte räcker till ens för en snabb genombläddring så är det bra att veta att essensen i de 1 472 sidorna kan sammanfattas med följande mening, som bland annat återfinns i den numera ersatta lagen (1991:981) om värdepappersrörelse: ”[verksamheten] skall bedrivas så att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras”. En klockren formulering. Det känns som att man kan hänga alla regelverk på den principen.

En ringa begynnelse

Garantum Fondkommission såg världens ljus under senhösten år 2004. På den tiden var jag en konkurrent och betraktade utifrån vad jag tror att de flesta upplevde som en relativt ringa begynnelse. Mycket har dock hänt sedan dess.

Resan har gått från en mindre lokal på Östermalm med möbler inköpta på Blocket till ett ändamålsenligt kontor på Norrmalmstorg; från enkla, okonstlade broschyrmallar i word till professionell text- och bildbehandling med SPIS’ branschkod som rättesnöre; från sex personer med passion för modern kapitalförvaltning till en sparkoncern med över 100 anställda, verksamhet i tre länder och ett brett produkterbjudande.

Nu lever vi i de stora regleringarnas och den snabba digitaliseringens tidevarv och det har blivit dags att tillsammans med kunder och samarbetspartners skriva nya kapitel i berättelsen om rätt placering vid rätt tillfälle. I något avseende är det ännu en början. Och liksom förr kan initiativen många gånger te sig ganska oansenliga när de först försöker få fäste i tid och rum. Då är det värt att påminna sig om det vi lärt oss från tidigare engagemang: Förakta inte den ringa begynnelsens dag. Det som är litet idag kan vara stort imorgon. Det som förefaller obetydligt nu kan bli avgörande sen. Det som i denna stund bara är ett litet frö kan i nästa växa upp och bära rik frukt.

Den här bloggen skrivs för dig som vill ha perspektiv på den fortsatta utvecklingen. Välkommen hit. Välkommen hem!